Stort tack till alla samarbetspartners och deltagare som var med och gjorde årets Industridag till en riktigt bra dag! I år hade turen kommit till Linköping att få vara arrangör och dagen började och slutade på nyrenoverade Berzeliusskolan med avbrott för bussresor till olika industri- och teknikföretag mitt på dagen. Årets program hade temat ”Vilka möjligheter skapar digitaliseringen för industrin?” Dagen blev en blandning av mässmingel och möten mellan företag, skolor och kommuner, intressanta föreläsningar, goda initiativ och diskussioner samt studiebesök. Flera av utställarna tog också chansen att finnas i montrarna och prata med framtidens tekniker och ingenjörer, det vill säga skolans elever.

Här ser du ett axplock av bilder från dagen. De närmaste veckorna kommer vi att publicera film från dagen samt några olika reportage, så håll utkik!

Vi kommer att ha två moderatorer på Industridag Östergötland den 19 oktober. Här kan du få läsa lite om vad de brinner för.

Hans Grimsell tycker att ”på riktigt är viktigt” i skolan dvs att skolan har ett tätt samarbete med näringslivet för att förbereda dagens unga för dagens och framtidens arbetsmarknad. Hans har en lång chefserfarenhet från skolan, som rektor och förvaltningschef, där han strategiskt arbetat med samverkan skola-näringsliv samt med skolans digitalisering.

Elin Hultman brinner för industrin och för att fler ska ha förutsättningar att komma in med rätt förutsättningar på arbetsmarknaden. Med en ingenjörsbakgrund, flera år på Saab och fem år på Skill, tidigare Industrikompetens har Elin haft förmånen att jobba med kompetensförsörjningsutmaningen och att ha nära samarbeten med regionens industriföretag.

På industri- och teknikföretagen finns massor av spännande och coola yrken och många brukar känna till att det finns t.ex. svetsare och ingenjörer. Men visste du att det finns utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för den som gått direkt till jobb från till exempel Industritekniska programmet? Produktionstekniker är ett sådant yrke på Toyota i Mjölby. För den som visar intresse och engagemang finns möjligheter att få jobba med företagets förbättringar och utveckling.

Vad gör egentligen en produktionstekniker? Vi ska här följa Hugo Sjödahl och Malin Zackrisson, två niondeklassare som under en dag fick prova på hur det är att vara produktionstekniker.

Hugo och Malin är förväntansfulla när de blir upphämtade på parkeringen utanför Alléskolan i Åtvidaberg och man begav sig till Toyota i Mjölby. Där skulle de få se hur det är att vara produktionstekniker på Europas största truckfabrik.
Snart väntar gymnasievalet för Hugo och Malin och precis som många andra niondeklassare tycker de att det är svårt att veta vilken skola och inriktning de ska välja. Gymnasievalet banar ofta vägen för senare yrkesval, så vad är bättre än att redan nu få insikt i industrins värld och där testa ett för många okänt yrke. För att kunna göra ett medvetet val behöver man ta reda på så mycket som möjligt om yrken och vad olika utbildningar kan leda till.

Väl framme i entrén på Toyota står flertalet av de välkända truckar som produceras här.

Malin känner igen de orangefärgade truckarna. Dem har hon sett förut! Hugo och Malin blir sedan presenterade för Jonas Björk, som jobbat som produktionstekniker i två år.

Efter att ha tagit på sig skyddsskor och reflexvästar är det dags att bege sig ut i produktionen.
Här gäller det att hålla sig inom markerade linjer, för truckarna far snabbt, men organiserat fram över industrigolvet. Hugo fascineras över de stora lokalerna och Malin undrar om det inte finns risk att någon blir överkörd av de obemannade tåg som kontinuerligt kör fram material.

– Tågen är ett av de projekt jag har jobbat med att ta fram, säger Jonas. De är helt automatiserade och har förprogrammerade turer. Tågen har sensorer som bromsar om någon skulle hamna framför dem.

– Hur ska man göra för att bli produktionstekniker? undrar Malin samtidigt som hon följer Jonas på väg mot nästa anhalt palldemonteringen.

Det finns ju flera vägar att gå, svarar Jonas. Antingen går man en yrkeshögskoleutbildning eller så gör man som jag och arbetar sig uppåt. Jonas gick själv Teknikprogrammet en gång i tiden och efter att ha gjort lumpen började han som truckförare på Toyota. Från att ha börjat med godsmottagning har han jobbat sig uppåt och varit med i diverse automatiseringsarbeten som projektledare, för att sedan få chansen att bli produktionstekniker.

Frågan lyfts om hur industrin har förändrats de senaste åren och Jonas berättar om den stora skillnaden på Toyota från början av 2000-talet när han själv började där, till dagens Toyota.

Bara en sådan sak som att produktionen har ökat från drygt 20 000 till 80 000 producerade truckar per år säger mycket om utvecklingen på detta företag.
Även för Jonas, som minns hur han som nyanställd fick bryta upp lådor med kofot på godsmottagningen har mycket förändrats, då han numera arbetar med avancerade automatiseringsprojekt och förbättringsarbeten. Flera effektiviseringsprojekt är också på gång. Något Jonas verkar entusiastisk över.

Jonas lägger till att det i hans roll som produktionstekniker även innefattar att beräkna om potentiella ombyggnader kommer att vara lönsamma och genomförbara.

Hur mycket personalkostnader kan man till exempel tjäna in på att automatisera en linje.

Jonas får frågan om vilka egenskaper som är bra att ha som produktionstekniker.

– Man måste vara bra på att samarbeta. Sen är det också bra att kunna se helhetsbilden, vara nyfiken och så klart vara teknikintresserad.

Det roligaste med att vara produktionstekniker anser Jonas vara variationen att ena stunden sitta framför skrivbordet och andra ligga under en maskin och skruva.

– Det ger en varierad arbetsmiljö och få dagar är den andra lik. Han gillar också att jobbet kräver en hel del samarbete med allt från montörer, lastare till andra tekniker.

Dagen går mot sitt slut och Malin och Hugo är nöjda. De har fått mycket information och nu är det lika självklart vad en produktionstekniker sysslar med som en polis eller lokförare. Nu är de en bit på väg till sitt medvetna val till gymnasiet i januari.

Vi kommer att vara på Berzeliusskolan, Gustav Adolfsgatan 25, Linköping. Ingång genom Huvudentrén. Parkeringsmöjligheter finns t.ex. på gångavstånd på långtidsparkeringen bakom Resecentrum.

8.30 Registrering, morgonfika och mingel i montrarna

9.00 startar programmet med våra moderatorer Elin Hultman och Hans Grimsell. Landshövding Elisabeth Nilsson inleder. Temat i år är ”Vilka möjligheter skapar digitaliseringen för industrin?” Judith Wolst talar om ”Digitalisering, människa, samhälle”, Adela Martinovic, VD för Teknikcollege Sverige berättar om utvecklingsarbetet inom Tc och samtalar med några elever. Vi kommer också att få se och höra om goda initiativ i Östergötland.

10.45 går vi mot bussarna som ska ta oss ut på intressanta besök på Saab, Siemens, Toyota, Väderstad, Arla Plast, Scanfil, Cybercom, Ruag Space, Holmen, Returpack eller Merx. Programmet fortsätter på bussarna. I samband med studiebesöken blir det också lunch.

14.00 börjar bussarna komma tillbaka och det blir återigen fika och möjlighet till nya kontakter i montrarna

14.45 drar programmet igång igen och vi får bland annat en spännande framtidsspaning av Paulina Modlitba Söderlund och en framtidsdiskussion med bland andra Paulina, Adela och företagsrepresentanter på scenen.

16:30 Avslutning

Programmet kan komma att ändras något vad gäller klockslag, dock inte start- och sluttid.

Paulina Modlitba Söderlund har en bakgrund inom teknik och har länge arbetat med att driva på innovation, förändring och digitaliseringen i olika form och sammanhang. Hon kommer att göra en framtidsspaning på Industridag Östergötland den 19 oktober.
Paulina Modlitba Söderlund har en examen i medieteknik från KTH och en master i Media, Arts and Sciences från MIT Media Lab i Cambridge. USA där hon bedrev forskade kring människa-maskin-interaktion. 

Hon har varit verksam inom hela det digitala ekosystemet – allt från affärsutveckling och framtidsbevakning på Bonnier R&D till digital produktutveckling och marknadsföring på startups som Stardoll och Toca Boca. Hon driver sedan 2,5 år tillbaka egen konsultverksamhet inom digital affärsutveckling och strategi och har bland annat SVT, Sveriges Radio, Bonnier AB, IDG, Nobel Media, Vinnova, KTH och Tillväxtverket bland sina kunder. Paulina har varit programredaktör för flertalet större konferenser såsom Webbdagarna, Women in Tech och Tidskriftsdagarna och är dessutom en van moderator med förkärlek för allt som berör digitalisering och affärsutveckling med kunden i fokus. 

Paulina har också undervisat och suttit i en programstyrelse på Hyper Island samt sitter i styrelsen för kommunikationsbyrån FamiljenPangea samt i styrelsen för SICS. 2015 blev hon handplockad till Digitaliseringskommissionens expertråd där hon ger råd i aktuella digitaliseringsfrågor.

Vad innebär digitaliseringen? Vi samlas kring en gemensam begreppsbild, med bland annat de tre delarna: ”Tekniken, människan och samhället”.

Vi tittar närmare på hur tekniken som grund förändrar människors beteenden och förväntningar – och i nästa steg också påverkar samhället.

Vi får också en genomgång av aktuella teknologier och begrepp som det pratas mycket om just nu. Vad betyder detta egentligen och hur påverkar det oss och industrin?

Digitaliseringen innebär en konstant förändring. Att saker förändras är vår nya vardag och detta ställer utmaningar på oss som individer. Hur ska vi orka hänga med?

Judith Wolst är entreprenör, digital strateg och föreläsare. Hennes fokus ligger på att arbeta med att vägleda företag och organisationer i hur man bäst ställer om i den digitala transformationen (www.changers.se). Judith sitter också bland annat som ordförande i Helsingborgs reformgrupp för digitalisering (https://www.mynewsdesk.com/se/helsingborg/pressreleases/helsingborgs-stad-tar-hjaelp-av-naeringslivsproffs-foer-att-moeta-framtidens-utmaningar-2017903).Tidigare har Judith bland annat grundat och varit VD för en digital kommunikationsbyrå, ansvarat för den digitala utbildningen på Berghs School of Communication och arbetat som digital expert på HallvarsHallvarsson & Halvarsson. Judith har en bakgrund som civilekonom och har jobbat med internet sedan 2005. Hon förekommer ofta i morgonsoffor och intervjuer i dagstidningar. Redan 2009 blev hon utnämnd till Supertalang av Veckans Affärer.