Nu är den sista av de mindre Industridagarna genomförd. Sist ut var Nordenbergs Mekaniska och DS Smith torsdagen den 26 nov.  Även om det blev något mindre besöksgrupper mot beräknat har studiebesöken blivit mycket bra med nära möten och dialog kring hur man kan samverka mellan företagen, Arbetsförmedlingen och skolan ännu bättre framåt.

Nu är även referens- och arbetsgrupp avtackade. Stort, stort tack till alla er som varit med och formerat upplägget av Industridag 2015. Stort tack även till ni yngre medarbetare som ställt upp som förebilder projektet igenom. På bilden ses Landshövding Elisabeth med Joacim Harrby, PartnerTech och Felicia Lai Jacobsson, Saab.

Industridag Östergötland genomfördes den 23 september och rullar nu projektet vidare med fler mindre event med inriktning på studiebesök under november. Det finns platser kvar så anmäla dig gärna via www.industridag.se/boka-event.

I januari 2016 kommer projektet bjuda in till återsamling för att kolla av hur arbetet med de kommunvisa aktiviteterna som bestämdes den 23 september fortgår. Dessutom har vi intervjuat ett antal personer inför och efter Industridag för att få ännu fler perspektiv. Möt Peter Holmsten och läs om hans slutsatser kring matchning, kompetensförsörjning och behov av samverkan;

”Värdefullt, men ingen quickfix”
Peter Holmsten är chef för arbetsförmedlingarna i Linköping, Kinda, Åtvidaberg och Ydre. Han ser många möjligheter för hur industrin skulle kunna locka fler unga, men han använder också ord som träget arbete och trögrörligt när han beskriver situationen.

Inför Industridag 2015 berättar Peter Holmsten att industrin har en stor utmaning i att profilera sig som en framtidsbransch. Inte för att det skulle vara något fel på branschen, utan snarare för att det finns många frågor att besvara för att lyckas. Han säger sig ha en bra bild av industrin och är väl insatt i fördomarna branschen dras med.

”De flesta har en bild av vad det innebär att jobba i butik, inom vården eller som lärare. Många yrken har vi en uppfattning om och den brukar stämma rätt bra överens med verkligheten. Så är det inte med industrin. Den finns inte ute i samhället på samma sätt. Där har branschen en tydlig utmaning att marknadsföra och visa upp sig.”

Kompetensbrist, men bara delvis
Att det skulle vara arbetskraftsbrist, som industrin påstår, håller han bara delvis med om. ”Jag kan känna att industrin pratar om olika former av arbetskraftsbrist. Att det skulle vara svårt att hitta personal. Men jag tror att vi redan i dag har en hel del kandidater som skulle vara klart aktuella för att arbeta inom industrin.”

Anledningen till att de här personerna inte redan arbetar inom industrin handlar om matchningsarbetet, menar Peter Holmsten.

”Om vi pratar om högkvalificerade tjänster kan det vara så att kompetenserna inte finns. Om vi däremot pratar om relativt enkla verkstadsarbeten, då har vi personer hos oss som kan fixa det. Det är jag ganska säker på. Med rätt kompetensutveckling och samarbete med företagen kan vi fixa det uppdraget.”

Vi behöver kunna tala för varan
Samtidigt som Peter menar att industrin måste öppna upp sig – och visa hur den fungerar för att locka till sig rätt människor – har även Arbetsförmedlingen ett ansvar.

”Vi behöver kunna tala för varan och peka på hur det faktiskt är, inte hur vi tror att det är. Därför är det bra om arbetsförmedlarna gör ännu fler besök på företagen. Rent allmänt tror jag det finns många förutfattade meningar i samhället om vad industrin är och inte är.”

Peter Holmsten menar att Industridag hjälper till att skapa en mer rättvis bild av branschen. Kollegorna han hade med sig beskrev i efterhand dagen som värdefull. ”Industridag är ett väldigt spännande och bra initiativ. Det kändes som vi tog några steg mot att industrin och skolan ska närma sig varandra. Under eftermiddagen pratade vi kompetensförsörjning och industrins framtida behov.”

Även om han ser många fördelar med dagen säger han också att den inte är någon quickfix. ”Det här handlar om träget arbete, som de flesta vet kan vara lite trögrörligt emellanåt. För att snabba på saker vill jag uppmana industriföretagen att höra av sig till oss med sina behov. Vi kan snabbt avgöra om vi har den specifika kompetens de söker.”

Han avslutar intervjun med att säga att det ska bli spännande att se vilka lokala aktiviteter som görs fram till uppföljningen i januari.

Nu är anmälan till Industridags event den 23 sept stängd, men tro inte för den skull att det kommer sluta hända saker här på hemsidan… Förutom att vi har öppnat anmälan till en rad studiebesök under hösten, och att fler studiebesök kommer, kommer vi bjuda på ännu fler spännande personporträtt. Denna gång får ni möta Sara som från praktik och sommarjobb nu är visstidsanställd på BillerudKorsnäs.

Möt Sara; en passionerad och kvalificerad processoperatör
I mångas ögon, kanske särskilt hos unga, kanhända industrijobb verkar enformiga, tunga och svettiga. Den uppfattningen berättar i alla fall Sara Heintze, 24, att många av hennes kompisar har. Själv vittnar hon om motsatsen och vill gärna slå ett slag för fler tjejer inom industrin.

Saras intresse för industrin väcktes tidigt. Hennes pappa var verktygsmakare och av honom förstod hon att det finns större variation i ett industrijobb än vad man kan tro.

Till gymnasiet valde hon en treårig verkstadsutbildning med inriktning mot metallindustri. Därefter följde olika jobb som lagerarbetare, truckförare och montör. En viss skoltrötthet fanns men rastlösheten och frustrationen över att periodvis stå utan arbete fick henne att fortsätta läsa in en yrkeshögskoleexamen som kvalificerad processoperatör. En riktig vändpunkt visade det sig.

”Lärarna i huvudämnena var duktiga och jag blev otroligt inspirerad. Matteläraren litade på mig, det gav mig en rejäl dos självförtroende och fick upp mitt intresse för matematik. Datorer har dessutom alltid varit roligt och används mycket inom modern processindustri.”

Under utbildningen praktiserade Sara i fyra månader på BillerudKorsnäs pappersbruk i Skärblacka. BillerudKorsnäs, som har kunder över hela världen, är ledande inom förnybara förpackningsmaterial. I Skärblacka utvecklar och tillverkar man flera olika slags högkvalitativa förpackningspapper, för allt från cement till kirurgiska instrument. Verksamheten är mångfacetterad och ett hundratal olika yrkesgrupper samarbetar på bruket.

Sara gjorde sin praktik på Mixeriet, där man bereder kemikalier till massakokningen. Processen är kemisk och komplicerad och många delmoment hanteras.

”I början av praktiken gick jag bredvid de två operatörer som styr utrustningen i manöverrummet. Mot slutet fick jag egna arbetsuppgifter som jag kunde göra under ordinarie operatörs överinseende. Men det var även en del jobb i fält. Det är ett glatt gäng och det kändes toppen att bli varmt bemött och tagen på allvar.”

Praktiken ledde till en visstidsanställning för Sara. Mellan praktik och anställning sommarjobbade hon på brukets utlastning som truckförare, också det ett roligt och ansvarskrävande jobb med stora tempoväxlingar.

”Det är kul att jobba här och jag uppmanar både tjejer och killar att prova. Det behövs fler tjejer i industrin, vi är efterfrågade. Arbetet är varierande och relativt välbetalt. Skiftgången har dessutom gett mig möjlighet att ta tillvara mitt stora hästintresse bättre. Mitt jobb ger mig en väldigt bra grund för fortsatt utveckling och jag kan mycket väl tänka mig ett ytterligare utbildningssteg till Automationsingenjör. Då får jag chansen att lära mig bygga ihop system och har stor nytta både av praktisk erfarenhet och mitt användarperspektiv.”

Det är långt ifrån alla unga människor som gör sin arbetspraktik på en gasturbin i Egypten. För Alexander Larsson var yrkesvalet självklart. Han visste att han skulle få åka jorden runt och komma ut på äventyr om han valde Siemens.

Alexander Larssons karriär som driftsättare började redan när han var liten. Hans pappa var driftsättare på Siemens och åkte världen runt för att starta upp de gasturbiner kunderna hade köpt. En driftsättare testar alla system, startar upp turbinen och ser till att den synkar mot elnät och kompressorer. För att klara av jobbet behöver du ha kunskap om allt från styrsystem och elektronik till övervakningssystem och larmfunktioner.

”Det föll sig naturligt att bli driftsättare efter att jag hade pluggat klart till sjöingenjör. Jag visste vad pappa gjorde och Siemens verkade vara en attraktiv arbetsplats och en säker arbetsgivare.”

Alexander är 27 år. Det är fyra år sedan han började som driftsättartrainee på Siemens i Finspång. Trots att det var hans första jobb var han aldrig rädd för att åka iväg till Egypten.

”Alla driftsättare är självsäkra och självständiga människor. Det är ett krav, annars funkar det inte.” Han vet exakt vad som krävs av dem som har valt yrket. ”Det här jobbet är en chans att få åka till platserna du vanligtvis inte besöker på en semester.”

Den största fördelen med jobbet, förutom resorna, säger han har varit den personliga utvecklingen och ansvaret. Efter tre år som driftsättare behövde han däremot mer struktur i vardagen. Normala arbetstider på en enda arbetsplats. Därför sökte han och fick en tjänst som gruppchef och har nu personalansvar för 18 driftsättare. Möjligheterna att byta jobb och inriktning inom företaget var någonting som lockade redan innan han började sin anställning.

”Vad jag kan ge för tips till någon annan? Om de väljer att jobba med teknik i någon form så har de jobb säkrade i framtiden. Ny teknik driver utvecklingen framåt, och vi kommer alltid behöva människor som hjälper oss att ta fram den nya tekniken.”

Två dagar kvar till sista anmälningsdag för Industridag Östergötland, nu är det hög tid att anmäla dig alltså! Den här gången låter vi er få en försmak av Felicia Lai Jakobssons historia. Felicia finns med i ett av seminarierna den 23 sept. Du kommer väl och lyssnar?

Felicia, Saab: ”Traineeprogrammet är världens möjlighet”
Felicia Lai Jakobsson har alltid varit intresserad av teknik. Mekano och lego lockade mer än vad barbiedockorna gjorde. I dag är hon 25 år och delprojektledare för teknologiöverföringen vid miljardaffären mellan Saab och Brasilien.

Många affärsrelationer avslutas när produkt och pengar har bytt ägare. För Saabs affärsområde Aeronautics, där Felicia Lai Jakobsson är industrialiseringsledare, gäller inte det. När Saab har sålt ett Gripen-flygplan börjar hennes fleråriga jobb med teknologiöverföringen.

Teknologiöverföring handlar om att utbilda kunderna i hur de ska underhålla och utveckla produkterna de har köpt. Till exempel ska Saab under hösten utbilda ingenjörer från den brasilianska flygplanstillverkaren Embraer. Det är det första steget i den kommande flygtekniköverföringen från Sverige till Brasilien.

”Mitt jobb handlar till stor del om ledarskapsfrågor”, säger hon. ”Jag jobbar bland annat med att ta reda på hur vi ska organisera oss på bästa sätt så att kunderna får ut så mycket som möjligt under de månader eller år som de är hos oss.”

Felicia Lai Jakobsson gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet för att få en bred grund att stå på. Där kunde hon också läsa fler språk, något hon visste skulle ge henne fördelar senare i livet.

”Därefter läste jag maskinteknik på Tekniska Högskolan i Jönköping. Under ett halvår var jag utbytesstudent på Hochschule Esslingen utanför Stuttgart. Jag hade läst lite tyska i skolan, men det är mycket roligare att lära sig ett språk på plats. Det blir en helt annan sak än att sitta i skolbänken. Med språket kommer det också så mycket mer, som kultur och mat. Du lär dig hur andra människor lever.”

Det mångkulturella var en av anledningarna till att det blev Saab. Hon menar att de traineeprogram som många större företag har är världens möjlighet att lära sig nya saker och träffa människor.

”Syftet med ett traineeprogram är att vi nyanställda ska få en så omfattande överblick som möjligt av företaget. Att vi ska bygga upp ett nätverk inför att vi kommer ut i verkligheten. Varje år har Saab olika inriktningar på programmet och i år var det ledarskap.”

Samtidigt som Felicia fick nio andra nyanställda samma introduktionspaket av utbildningar, studiebesök och möten med intressanta personer. Det var en blandning av jurister, ekonomer, projektledare och ingenjörer som tillsammans under nästan fjorton månader gick Saabs traineeprogram. Hon säger att det var nyttigt att få insikter från olika synvinklar, att få besöka arbetsplatser och träffa många intressanta människor.

Felicia säger att vägen framåt aldrig kommer att vara spikrak. Det blir inte alltid som du vill, menar hon, men det blir alltid bra ändå. Det gäller bara att hitta ett annat sätt att göra saker på nästa gång. Du behöver också vara öppen för att ge och ta emot feedback. Och inte minst att se all återkoppling som en chans att utvecklas.

”Mitt bästa råd till andra är att vara sig själv och att göra sitt bästa. Det lönar sig alltid. Det går att lära sig någonting av alla du möter. Du vet aldrig var du kommer att träffa dem igen eller vem som kan hjälpa dig framöver. Ännu viktigare är det att se till att du har roligt, på riktigt. Du kan aldrig låtsas att saker är roliga. Om du är intresserad av någonting kommer det att fungera och hålla på riktigt.”

Nu närmar sig sista anmälningsdag för Industridag Östergötland. Den 16:e september stängs anmälningsformuläret, det är alltså hög tid att anmäla dig om du inte redan jort det. Som en ytterligare uppladdning inför den 23 september bjuder vi på ytterligare ett porträtt. Möt Marcus som tog en liten omväg till att bli civilingenjör. En väg som han har stor nytta av i sin nuvarande yrkesroll;

När Marcus Levin gick i nian hade han bara ett framtidsspår. Han ville göra praktiska saker som att svetsa. Att han senare skulle bli civilingenjör, bygga två egna bilar – varav en kan ta sig 288 kilometer på en liter bränsle – var ingenting han hade planerat.

Marcus Levin är inne på sin sjunde vecka som fast anställd på Toyota BT Handling i Mjölby. Han utför hållfastighetsprover på de mekaniska delarna i alla truckar. Det är hans jobb att se till så att produkterna gör vad de ska och ingenting annat, och att truckarna och Toyota lever upp till de höga förväntningarna.

”När jag skulle söka till gymnasiet valde jag bara industriprogrammet. Med mina höga betyg tyckte syon att det var ett misstag, men det var vad jag ville. Jag ville göra någonting praktiskt. Nu i efterhand är jag glad att jag valde just det. Jag hade aldrig fått samma praktiska kunskap eller lärt mig hur man tillverkar saker om jag hade gått teknisk linje eller natur.”

Marcus är 26 år men har en självsäkerhet och ödmjukhet som gör att han verkar betydligt äldre.

Han berättar hur det efter gymnasiet blev ett hopp från det praktiska till det mer teoretiska och viljan att konstruera saker själv. Han läste ett tekniskt basår i Luleå. Det gav honom en garanterad plats på civilingenjörsutbildningen med inriktningen maskinkonstruktion.

”Det som driver mig är att försöka pressa mig själv för att se hur bra jag kan göra saker. Jag vill göra saker utöver det vanliga. Det var väl därför som jag och en kompis valde ett helt annat projektarbete än att svetsa en ljusstake i slutet av gymnasiet.”

Projektet blev att bygga en sportbil på hundra timmar. En egen sportbil, från grunden. Han erkänner att det var många som ansåg att de hade tagit sig vatten över huvudet. Själv beskriver han projektet som lärorikt. Bilen slutade halvfärdig, men det var mindre viktigt. Han hade lärt sig att projektleda, läsa ritningar och hitta sponsorer som kunde betala för allt material.

”Jag ville ta språnget och verkligen göra någonting stort. Att kolla hur mycket jag kunde göra själv. Det var där någonstans jag kände att jag ville bli mer som en ingenjör.”

Han säger att projektarbetet var en rejäl satsning som kunde ha gått hur som helst. Då visste han inte att han under civilingenjörsutbildningen några år senare skulle lägga tio gånger så mycket tid på att bygga ytterligare en bil. Marcus och åtta andra studenter ägnade tusen timmar var åt att bygga en egen bil från grunden.

”Projektet var en sökbar kurs som gick parallellt med de vanliga studierna, men vi la väldigt mycket mer tid än vad kursen krävde. Klockan åtta på morgonen var vi på skolan och sedan kom vi hem från verkstaden vid ett eller två på natten. Vi jobbade även på helgerna med bilen. Den skulle bli så bra det bara gick.”

Bilen de skapade, Baldos III, blev nästan perfekt. De tävlade med den i Shell Eco-marathon, där utmaningen är att köra så långt som möjligt på energin motsvarande en liter bensin. Baldos III tog sig 288 kilometer och gav dem en andraplats i etanolklassen. Från ingenting hade de nio studenterna lyckats skapa en av Europas mest bränsleeffektiva bilar och vunnit 2 300 euro.

”Det bästa tipset jag kan ge någon annan är att göra det man tycker är kul och intressant. Då kan man gå hur långt som helst. Kör på det du själv känner för. Lyssna till magkänslan. Du kan alltid ändra dig senare och plugga någonting annat istället.”

Nu är det inte långt kvar innan Industridag Östergötland går av stapeln den 23 sept. Det är starten på en rad tillfällen under hösten för skola och arbetsförmedling att se industri- och teknikföretagen från insidan. Det viktigaste syftet med Industridag är att lyfta fram personliga berättelser från personer som är sysselsatta inom branschen idag. För det är inte så att det saknas förebilder inom industri- och teknikföretagen, vi behöver bara bli bättre på att lyfta fram dem. Därför kommer vi bjuda er på några porträtt som uppladdning inför den 23 september. Först ut är Emma, projektledare på Siemens i Finspång;
Läs mer →

Idag går Åtvidaberg Är Öppet (ÅÄÖ) av stapeln och inför det eventet har lokalerna i Facetten färdigställts. Det är samma lokaler som Industridags huvudevent kommer hållas i. Ikväll blir det mat och underhållning för 150 gäster. På eftermiddagen den 23 september kanske inte ljudnivån blir lika hög, men förhoppningsvis blir det ännu mer mingel!

Du har väl anmält dig? Fram till den 16 september tar vi emot anmälningar via formuläret här på hemsidan.

Nu har anmälningsformuläret till den 23 september öppnat. Under förmiddagen den 23 september kommer nio olika studiebesöksföretag att vara väl förberedda och ni kommer att få möta medarbetare med många olika livsberättelser och utbildningsbakgrunder. Efter lunch drar vi igång programmet i Åtvidaberg. Högt tempo, intressanta föreläsare och mycket samverkan är målet.

Välkommen med din anmälan via formuläret här på www.industridag.se. Deltagandet är kostnadsfritt men antalet platser begränsat. Anmälan är öppen fram till 16 sept.